Släkten Sunnercrantz

Min mormor föddes som Ally Sunnercrantz och den enda släkt vi kände till på den sidan var en syssling i Stockholm. Namnet och mysteriet med släkten fascinerade mig och när jag började släktforska var det givet att jag skulle se närmare på släkten Sunnercrantz. Efter att ha besökt olika arkiv och hälsat på mormors syssling i Stockholm sammanställde jag ett häfte med det jag hade hittat. Detta finns säkert kvar hos några i släkten som jag hade kontakt med då. Sedan dess har jag hittat mycket mer information och jag har tänkt skriva ett nytt häfte så småningom, när tiden räcker. För den som är intresserad är här i alla fall en del av informationen! Om du tillhör släkten och vill veta mer, vill säga hej, eller bara är nyfiken, är du välkommen att kontakta mig via e-post (se även sidfoten nedan).

Det finns bara en släkt med namnet Sunnercrantz i Sverige, och alla med det namnet idag har någon form av koppling (via härstamning, adoption eller ingifte) till Per Victor Sunnercrantz (1824-1867), som var min mormors farmors far. Jag har följt släktleden tillbaka till den förste som tog sig namnet och sedan följt den framåt igen genom åren och har ändå några stora frågetecken kvar att räta ut.

Nedan följer en del av det jag hittat i form av först ett enkelt släktträd och sedan mer information längre ner. I släktträdet har jag tagit med alla vuxna som haft namnet Sunnercrantz (dvs. alla som dog som barn är utelämnade). Sidolinjer med andra efternamn är inte medtagna här, men se även texten nedan för mer information. De personer som är fetstilade är de som är föräldrar till barnen på nästa rad. De två grenarna på slutet har jag skiljt åt med olika färger. Förnamn som vi säkert vet inte är tilltalsnamn står inom parentes. Med hänsyn till dataskyddsförordningen är inga nu levande personer medtagna.

Min mormors far
Albin Sunnercrantz (1886-1940)

		Erik Sunnercrantz 1704-1748

Anna Maria 1733-1806	Catharina 1734-1817	Nils Petter d.ä. 1746-1789


Maria Christina 1770-ca 1842	Erik Petter 1772-?	Anna Catharina 1774-1800	Nils Petter d.y. 1777-1829	Helena 1780-1870


Christina Albertina 1810-1891	Emilia Emerentia 1812-1882	Carolina Amalia 1813-1869	Bernhardina Elisabeth 1819-1857	Per Victor 1824-1867


		Carl Gustav Mauritz 1855-1927		Alma Augusta Fredrika 1863-1918


	(Fredrika) Maria 1879-1957			(Rudolf) Albin Sunnercrantz 1886-1940

	Knut (Reinhold) Sunnercrantz 1905-1996
		Ally (Ingeborg) 1912-1989	Gösta (Albin)1918-1993	Sture (Manfred) 1920-1994	Mimmi (Alfrida) 1925-2002

Berättelsen om släkten Sunnercrantz

Erik Sunnercrantz 1704-1748 Sönnerhult på karta fr Google maps

Hela historien börjar med Erik som föds som Erik Nannesson på gården Sönnerhult i Vena socken (se utdrag av karta från Google maps) 1704. Hans far, Nanne Göransson, och hans yngre bror avled när Erik bara var tre år gammal. Hans mor, Maria Jonsdotter, gifte senare om sig med en Samuel Nilsson och 1712 föddes Eriks halvbror Petter. I stället för att ta över gården fick Erik studera och det gjorde han i Kalmar från ca 15 års ålder. 1721 befann han sig i alla fall där och och gick i lära för att bli köpsven, dvs. medhjälpare till en handelsman, och senare handelsman själv.

I samband med flytten tog han sig namnet Sunnercrantz och finns registrerad som Erik Nannesson Sunnercrantz innan Nannesson slopades helt. På den tiden var det fritt fram att ta ett nytt efternamn så länge det inte var ett utpräglat adelsnamn. Namn på -crantz förekommer hos både adel och borgare och antyder alltså inte att släkten skulle ha adligt påbrå. Inspirationen till namnet kommer med största sannolikhet från gården Sönnerhult. Stavningen Sönnercrantz förekom också parallellt med Sunnercrantz i många år, troligen för att dialekten i området nog inte gjorde så stor skillnad på bokstäverna u och ö i uttalet.

Erik vände aldrig tillbaka utan bosatte sig 1731 i Döderhultsvik, det som idag är Oskarshamn, där han startade ett eget handelshus på Kungsgatan 5. I maj 1732 fick han en son utanför äktenskapet, Erik Eriksson, som föddes i Borgholm på Öland. Detta är tyvärr det enda belägget på sonen jag kunnat hitta så det är oklart vad det blev av honom. Bara ett par veckor senare gifte sig Erik med den sex år äldre handelsmansänkan Annika Heller och tillsammans fick de två döttrar, Anna Maria och Catharina, och två söner, Nils och Petter, som båda dog som små. Annika dog redan 1745 och då var döttrarna 11 och 12 år gamla. Erik ville dock ha en arvvinge och gifte bara fem månader efter hustruns död om sig med den över tjugo år yngre Annika Törngren. Året efter föddes sonen Nils Petter, uppkallad efter sina döda halvbröder, och ytterligare två år senare (1748) avled Erik, bara 44 år gammal. Någon dödsorsak finns inte angiven, så vi vet inte om han var sjuk eller råkade ut för en olycka.

Annika var nu 22 år gammal och ensam med ett handelshus, en tvåårig son och två halvvuxna styvdöttrar 14 och 15 år gamla och det var nog inte alldeles enkelt. 1749 gifte hon om sig med den mer jämnårige Petter Hasselbom. De fick senare sex barn tillsammans, varav bara de två döttrarna Christina född 1755 och Catharina född 1763 överlevde barndomen. Styvdöttrarna Anna Maria och Catharina gifte sig båda hösten 1750, 17 respektive 16 år gamla, se nedan.

Erik Sunnercrantz (överlevande) barn:
- Anna Maria (1733-1806) gifte sig med prästens son, lantbrukaren Johan Göran Fornander och blev kvar i Döderhult. Hon fick nio barn, varav endast fyra söner blev vuxna.

- Catharina (1734-1817) gifte sig med härads-/kompaniskrivaren Jacob Monthell när hon bara var 16 år gammal. De bodde först i Orrefors, senare på bruket i Madesjö och flyttade sedan till Karlskrona (senast i januari 1761), där Jacob avled 1764. De fick sju barn, varav det sista föddes några månader efter faderns död. Jacob hade en bror, Gustaf Monthell, som var frälseinspektör på Kungsladugård i Hyby, Malmöhus län. När han avled 1770 var han barnlös och broderns då fyra omyndiga barn nämns i testamentet. Detta bör ha varit de fyra yngsta, medan de tre äldsta då var avlidna. Den enda av barnen jag har kunnat spåra vidare är dottern Anna Helena Monthell, som gifte sig med sin kusin, Anna Marias äldste son Olof Fornander. Han blev präst som sin farfar och verkade i Källa och Köping på Öland. De fick fyra barn, varav två överlevde barndomen. Vart de andra tog vägen är än så länge okänt. Catharina avled hos dottern i Köping på Öland 1817.

- Nils Petter, se nedan.

Nils Petter Sunnercrantz d.ä.
Nils Petter Sunnercrantz d.ä. föddes 1746 och växte upp med sin mamma och styvfar. Liksom sin far studerade han i Kalmar och tog sedan över handelshuset när han blev vuxen. Han gifte sig 1768 med Maria Christina Lindgren, dotter till klockaren i socknen, och de fick åtta barn, varav tre dog som små. Av okänd anledning lämnade familjen Döderhultsvik 1781 och begav sig söderut. Längs vägen fick de ytterligare två små döttrar varav en dog i Halltorp 1782 och en i Kalmar 1785. På de platser där de stannade lite längre arbetade Nils Petter som gästgivare respektive traktör (dvs. drev en krog). De nådde Karlskrona senast 1788 och startade en liknande verksamhet där. Det är möjligt att Nils Petters syster Catharina fortfarande bodde i Karlskrona då och att det var därför de flyttade just dit. I början av 1789 avled dock Nils Petter i lungsot (TBC), bara 43 år gammal och begravdes i Lösen utanför Karlskrona. Sjukdomen kan ha varit anledningen till flytten från början, men det vet vi inget om. Hur änkan och barnen hade det sen vet vi heller inte så mycket om, men troligen drev de verksamheten vidare i alla fall ett tag. Så småningom kom de allihop att lämna Karlskrona och några av dem hamnade i Stockholm.

Nils Petter d.ä.s (överlevande) barn:
- Maria Christina (1770-1837). Gifte sig 1789 med med bataljonsfältskäraren (läkare på regementet) Johan Adolph Krook och flyttade ett par år senare till Litslena utanför Enköping. Mannen hade bott där tidigare och det verkar som om de flyttade dit för att ta över ett gästgiveri från hans släktingar. Närmast före dem bodde hans mamma och bröder där. Enligt en notering har de köpt gården. Strax innan flytten från Karlskrona hade de också fått en dotter, Christina Elisabeth, men hon dog bara tre år gammal i Litslena 1793 och sedan dog även maken 1800 av "slag". Maria Christina gifte om sig med sekreteraren Pehr Isac Stromberger och flyttade med honom till Stockholm och därefter tillbaka till Litslena. De skildes 1810 och 1815 gifte hon sig en tredje gång med regementskommissarien Carl Fredrik Petterzaun från Misterhult och flyttade tillbaka till Stockholm för gott 1817. Han avled före 1826 och hon levde till 1837, då hon nämns i en tidningsnotis över änkor som uppbär pension. Hon fick inga fler barn.

- Erik Petter (1772-?). Enligt en notering gick han till sjöss och hördes aldrig av igen.

- Anna Catharina (1774-1800). Hon flyttade till systern i Litslena 1794 och gifte sig två år senare med organisten Jacob Lindström i Stockholm. De fick en dotter, Catharina Maria född 1798, varpå de flyttade till Avesta där han hade fått anställning. Där fick de även sonen Jacob 1800, men Anna Catharina dog i barnsäng strax efter sonens födelse. Dottern skickades då till sin moster Maria Christina i Litslena som fosterbarn, se vidare under Helena nedan. Fadern tog sedan sonen med sig och flyttade, oklart vart. 15 år senare återfinns de i Norrbärke och sedan flyttar sonen runt mellan olika socknar i Kopparbergs län. Jacob d.y. gifte sig 1821 med Kerstin Andersdotter och de fick fyra barn, den yngsta dock född efter faderns tidiga död redan 1825. Som dödsorsak anges "okänd sjukdom". Tre av barnen dog innan de nått vuxen ålder och den överlevande dottern, Anna Cajsa född 1822, flyttar ca 1846 utan notering och jag har inte lyckats spåra henne vidare.

- Nils Petter d.y. (1777-1829), se vidare nedan.

- Helena 1780-1870 var yngst och blev kvar i Karlskrona lite längre. Hon gifte sig 1797 med häradsskrivaren och artillerikonstapeln Carl Gustav Sjöberg och de fick sonen Erik Petter 1800. Något senare hände något med maken som gjorde att han avskedades från jobbet, vad det var har jag inte lyckats hitta. Helena lämnade i alla fall både maken och Karlskrona 1805 och tog med sig sonen och modern. Hon förblev gift även om hon, såvitt det går att se, aldrig träffade maken igen. Till att börja med flyttade även hon till Litslena och bodde med systern Maria Christina på gästgiveriet. När Maria Christina flyttade till Stockholm stannade systerdottern Catharina Maria hos Helena. 1816 flyttade Helena vidare till Enköping där hon arrenderade gästgiveriet och sedan flyttade systerdottern efter 1817 och mamman 1818. Mamman, änkan Maria Christina Lindgren, avled i Enköping 1819 (av ålderdom) och året efter flyttade Helena till Stockholm. Catharina Maria gjorde detsamma året efter det, men de verkar inte ha bott tillsammans mer. Jag hittar överhuvudtaget inga fler spår efter Catharina Maria.

Väl i Stockholm bodde Helena och sonen Erik Petter till att börja med hos hennes bror Nils Petter. Erik Petter gifte sig med Johanna Almgren, född 1796, och de fick sonen Carl Johan Eric 1825. Erik Petter arbetade som timmerman och avled 1841 av ett fall från en ställning. Sonen Carl Johan Eric bodde kvar hos sin mamma och farmor och arbetade mestadels som vaktmästare. Han gifte sig senare med Carolina (Petronella) Nyström, född 1816. De fick dottern Carolina (Charlotta, Emerentia Therese) 1855, som dock avled redan 1859 av "nervfeber" (tyfus). De fick inga fler barn och Carolina avled ca 1869. De båda änkorna Helena och Johanna försvinner ur källorna 1857, men jag har inte lyckats hitta dödsdatum för dem. Carl Johan Eric blev ensam kvar och avled själv 1894 på Allmänna försörjningsinrättningen.

Nils Petter Sunnercrantz d.y.
Nils Petter den yngre föddes i Döderhultsvik 1777 och var tolv när fadern dog. Han lämnade också Karlskrona, men när han gjorde det och vart han flyttade är än så länge okänt. Det första spåret av honom är på Uppsala universitet där han studerade 1802. Han tillhörde där Upplands nation, vilket tyder på att han bott en period i Uppland och inte kom direkt från Karlskrona. Det ligger nära till hands att även han bodde en tid i Litslena, men jag har letat igenom hela husförhörlängden där åren innan och inte hittat honom. Hur han fick råd att studera vet vi inte heller. Han var dock inte länge i Uppsala utan flyttade vidare till Stockholm där han 1803 fick jobb som skrivare vid Kungliga riksrevisionen. Fem år senare blev han revisor vid Kungliga kammarrätten och där stannade han till sin död. Han gifte sig med Anna Christina Norberg från Västerås 1813 och då hade de redan två döttrar och en till på väg. Hon hade först kommit till honom som hushållerska och sedan gick det väl som det gick. De fick sedan tvillingar, en pojke och en flicka, men pojken dog som av mässling, och till sist sonen Per Victor. När Per Victor bara var fem år, 1829, avled Nils Petter i lungsot (TBC), liksom hans far hade gjort. Inte heller han blev särskilt gammal, bara 52 år. Han hade troligen inte kunnat arbeta den sista tiden, för vid hans bortgång försattes dödsboet i konkurs. I bouppteckningen finns många fina och dyrbara saker uppräknade, bland annat ett fickur, en medaljong, en värja och ett par ljusstakar av marmor och brons som alla var pantsatta. Det nämns också två klavér (troligen pianon) som tillhörde barnen. Familjen hade levt ett gott liv, i alla fall för en liten tid. Änkan Anna Christina anges vid samma tid vara nervsjuk och sängliggande. Döttrarna var mellan nitton och tio år och fick en liten pension så de kunde bo kvar med mamman tills hon också avled 1833. De fick också behålla en del bohag som togs upp i mammans bouppteckning. Sonen var det dock ingen som kunde ta hand om så han inackorderades på Frimurarnas barnhem, se nedan.

Nils Petter d.y.s (överlevande) barn:
- Christina Albertina (1810-1891). Gifte sig aldrig och verkar ha ägnat mycket tid åt att ta hand om först mamman och sina systrar och sedan sin systerdotter. Hon verkar ha hållit koll på var brodern befann sig också, eftersom hans barn nämns i hennes testamente, men det är oklart om de hade någon kontakt. Det är bara i hennes testamente som brorsbarnen överhuvudtaget nämns och där står det ändå att deras vistelseort är okänd. Hon klarade sig på den pension hon fick som "revisorsdotter" och verkar aldrig ha arbetat.

- Emilia Emerentia (1812-1882). Gifte sig 1833 med Per Lindberg (1785-1868). Han hade två söner sedan tidigare, men de fick inga barn tillsammans.

- Carolina Amalia (1813-1869). Gifte sig 1847 med målarmästaren Erik Gustaf Söderberg (1788-1854). De fick barnen Claes Gustaf (1847-1922) och Hulda Erika (1852-1910). Efter att hon blivit änka gifte hon om sig med den f.d. lantbrukaren Frantz Wilhelm Winge (1817-1884), någon gång efter 1860. Båda barnen gifte sig i sin tur och fick barn. Eftersom Hulda bara var 17 när hennes mamma dog flyttade hon in hos sin moster Christina Albertina och bodde med henne några år innan hon gifte sig 1875 med Hjalmar Mattias Wilander. I mosterns testamente nämns att Hulda Erica sedan tagit hand om sin moster de sista åren hon levde.
-- Claes Gustaf fick barnen Claes Johan, Lilly Claesina och Signe Elisabeth, samt dottern Svea Elisabeth (med hushållerskan efter att han blivit änkling)
Sonen försvinner ur källorna 1900 och kan möjligen ha flyttat utomlands. De två äldre döttrarna gifte sig aldrig och fick inga barn. En period bodde de hos fastern Hulda Erika. För den sista dottern (Svea) har jag en uppgift om att hon är skild 1936, så hon kan ha haft barn, men jag har inte hitta dem (än).
-- Hulda Erika fick sonen Nils Erik Mathias Wilander och han fick i sin tur tre barn, av vars ättlingar jag har lyckats spåra de flesta.

- Bernhardina Elisabet (1819-1857). Var förmodligen sjuk i lungsot (TBC) långt innan hon dog och bodde i stort sett hela sitt vuxna liv med sin äldsta syster. I hennes dödsannons står det att hon stilla avlidit efter en "lång och tärande sjukdom".

- Per Victor (1824-1867), se nedan

Per Victor Sunnercrantz
Blev fem år gammal placerad på Frimurarnas barnhem och bodde där i nästan tio år. Där gjorde han väl ifrån sig och blev utmärkt med lovord vid flera examenstillfällen. Som femtonåring blev han uthämtad av en cigarrfabrikör och blev lärling hos honom tillsammans med fyra andra pojkar från barnhemmet. Han arbetade sedan också som cigarrmakare resten av livet. Han gifte sig 1851 i Maria kyrka i Stockholm med sidenväverskan Bernhardina Eugenia Augusta Bjurling (1822-1891) och de fick tre barn varav en son avled som barn. När Per Victor avled bara 43 år gammal (av "förtvining pga inflammation i struphuvudet") var dödsboet så fattigt att det inte gick att upprätta en bouppteckning. Med hans barn splittrades släkten i två delar som också visades i släktträdet ovan.

Per Victors (överlevande) barn:
- Carl Gustaf Mauritz Sunnercrantz (1855-1927), se nedan
- Alma Augusta Fredrika Sunnercrantz (1863-1918), se nedan

Carl Gustaf Mauritz Sunnercrantz
CGM var fjorton år när fadern dog och fick börja jobba. Han bodde kvar i Stockholm hela sitt liv och arbetade som diversearbetare. Han träffade Fredrika Albertina Lejon och levde periodvis tillsammans med henne i ett sk. "stockholmsäktenskap". Hon hade flera barn sedan innan och far till dem kan ha varit Herman August Skog som hon bodde tillsammans med fram tills han blev ihjälslagen av tre berusade män 1877 (enligt register över polisärenden på Stockholms stadsarkiv). Hon hade också flera syskon, varav en bror, Carl Fredrik, som var tillsammans med Rosa Bono som tillhörde cirkusfamiljen Gauthier och CGM ska även ha jobbat en period på cirkusen. Noteras kan också att Carl Fredrik Lejon stod modell för skulptören Theodor Lundberg, bl.a. denna.

CGM Sunnercrantz och Fredrika Lejon fick tre barn tillsammans som alla hade mammans efternamn som barn, eftersom föräldrarna inte var gifta. Efter äldsta dotterns födelse finns en notering i rådhusrättens arkiv med båda föräldrarnas namn där han alltså hade erkänt faderskapet. CGM blev hela 72 och avled av magsår 1927. Den äldsta dottern Maria (1879-1957) tog sig dock faderns namn när hon blev äldre, medan de andra två, Anton och Signe, behöll mammans namn Lejon. Maria fick senare totalt nio barn, men bara sonen Knut tog sig hennes efternamn. Knut blev därför upphov till en av de två grenar med namnet Sunnercrantz i släkten som finns kvar idag (och är den syssling till min mormor som jag nämnde i början).

Alma Augusta Fredrika Sunnercrantz
Dottern, som vi kan kalla Alma för enkelhetens skull, var bara fyra när fadern dog och hon och modern fick hanka sig fram så gott det gick. Så fort hon blev gammal nog började hon arbeta, främst på fabrik men ibland som piga och vid ett tillfälle som sömmerska och hon flyttade runt mellan olika hyresrum minst en gång om året. I mars 1886 födde hon sonen Rudolf Albin och som fader angav hon en Carl Edvard Frick som arbetade som tapetserare. Alma stämde honom för att han skulle erkänna faderskapet och bidra till sonens uppehälle, men i augusti samma år svor han på att han inte var far till barnet. Eftersom hon inte fick någon hjälp kunde hon inte behålla sonen utan lämnade honom på Provisoriska barnbördshuset i samband med detta. I barnhusets arkiv anges han vara intagen 11 september 1886 mot 250 kr och döptes i Provisoriska barnbördshusets församling. Sonen berättade långt senare för sina barn att han hade fått besök på barnhemmet av en dam och det kan ha varit mamman, men det vet vi inte säkert. Hon avled på Långbro sjukhem i Katarina, Stockholm av hjärtfel 1918, bara 55 år gammal. Troligen hade hon tappat kontakten, eller hade väldigt lite kontakt, med brodern ganska tidigt för ingen på den sidan av släkten verkar ha vetat om att hon hade ett barn.

Albin Sunnercrantz
Almas son Albin skickades som femåring till Blekinge för att bli fosterbarn i en fiskarfamilj på Gyön utanför Bräkne-Hoby. Där blev han sedan kvar hela livet och gifte sig med sin fostermors systerdotter i ett av grannhusen. Eftersom Albin aldrig adopterades (det gjordes inte på den tiden) behöll han sitt efternamn hela livet. Han hörde av sig till barnhemmet i Stockholm och frågade efter information som vuxen, men då var modern redan avliden. Alla de fyra barnen flyttade senare till Jönköping och deras barnbarn i sin tur (däribland jag själv) finns utspridda lite överallt. De på denna gren som har namnet Sunnercrantz idag av dessa härstammar från Albins söner Gösta och Sture.

Våren 2024 skrev jag en artikel om Albin till tidningen Släkthistoria (se bild här) och den var senare även publicerad (se pdf här) i Släkt-Eken nr 158, som är Medlemsblad för Blekinge Släktforskarförening.

---

En sorglig sak vi kan notera här är hur många av särskilt männen i släkten som gick bort tidigt, Erik Sunnercrantz blev bara 44, Nils Petter d.ä. 43 år, Nils Petter d.y. 52 år , Per Victor 43 år och Albin 54 år, och även hur många barn som dog som små.

Kvarvarande mysterier att lösa:

- Vad hände med Erik Sunnercrantz förste son som föddes på Öland 1732?
- Vad hände med familjen Monthell och de överlevande barnen som jag ännu inte lyckats spåra? och alla deras barn?
- Går det att hitta mer information om när Erik Petter S gick till sjöss? Vilken båt och vart gick den?
- Var bodde NP d.y. mellan ca 1795 och 1802? Var i Uppland bodde han innan han kom till Uppsala universitet?
- Vad hände med de saker NP d.y. hade pantsatt innan han gick bort?
- Vad hände med Helena Sunnercrantz make Carl Gustaf Sjöberg när han blev avskedad? Satt han i fängelse?
- Vart tog Catharina Maria Lindström vägen när hon flyttade till Stockholm? Eller kom hon aldrig dit?

Har du någon mer information som inte finns med här? Eller ser något som inte stämmer? Jag har inte kunnat ta med källhänvisningar ovan, men kan förmedla dem om någon är intresserad.
Hör jättegärna av dig! Om jag inte skulle ha den information du söker blir jag jätteglad att få mer information om släkten och kunna ta med det (om det är okej) i det planerade nya häftet.

Kontaktuppgifter: Kan alltid nås på e-post fornamn.efternamn@gmail.com eller fornamn@lagervall.se, i övrigt sök på Eniro.
Denna sida © Marika Lagervall . Första versionen skapad 2024. Senast uppdaterad 241025.