Beskrivning
Valaholm är ett säteri beläget söder om sjön Skagern,
i Hova socken, Vadsbo härad i Västergötland.
Bakgrund
Valaholms säteri fick sitt namn i mitten av 1700-talet, dessförinnan
kallades det Walerud. Den är känd sedan förra delen av 1600-talet
då den innehades av Kronan, men därifrån inköptes
1641 av Johan Dufva. Några år senare innehades det av Peder
Hård på det närliggande Gudhammar. Denne efterföljdes
av sin son Göran Hård och sedan sonsonen Johan Hård som
avled 1685. Gården togs över av en måg till Göran
Hård, ryttmästaren Jakob Lenck som stupade i slaget vid Hälsingborg
1710. Därefter såldes gården flera gånger och ägdes
bl.a. av presidenten friherrren Petter Scheffer, kammarjunkaren G.U. gade,
översten E. Bruce och löjtnanten Millrath. Medlemmar av ätten
von Knorring lär även ha ägt gården. 1834 kom den i
släkten Waerns ägo och har så varit sedan dess. Egendomen
har dock minskat genom försäljning genom åren och nu äger
släkten Waern endast huvudbyggnaden och en del av parken. Statsrådet
Jonas Waern (1799-1868) var disponent på Uddeholm i Norra Råda
socken när han förvärvade Valaholm och han både utvecklade
och utökade egendomen i hög grad. Gården blev också
känd för sin framstående kreatursavel av rödbrokig
svensk boskap, den s.k. Wahlaholmsrasen.
Jonas Waern gjorde även stora förändringar vad gäller
byggnaderna. Han lät flytta den gamla manbyggnaden till nuvarande Stora
Hederna, som också inköptes 1840, riva två mindre flyglar
och flytta den större vänstra flygeln. På den sistnämndas
plats uppförde han sedan en ny herrgårdsbyggnad i empirestil,
mycket lik den på Ribbingsfors. Huvudbyggnaden brann dock 1875 med
alla inventarier och en ny uppfördes av dåvarande godsägaren
och sonen till nämnde Jonas, Waldemar Waern. Den är i trä
i villastil med två våningar och två flyglar och omges
av trädgård och park.
Ägare
Johan Dufva, köpte gården 1641
Peder Hård, innehade gården 1650
Herr Göran Hård, son till ovanstående, ägde gården
1670
Johan Hård, son till ovanstående, ägde gården fram
till sin död 1685
Ryttmästaren Jakob Lenck, måg till Göran Hård, fram
till 1710
Friherren Petter Scheffer, ägde gården 1725, sedan hans änka
och arvingar
Kammarjunkaren G.U. Gadde, ägde gården 1814
Översten E. Bruce
Löjtnanten Millrath
Statsrådet Jonas Waern, 1834-1868 och sedan av hans änka till
1877
Godsägaren Waldemar Waern, son till ovanstående, 1889-1921
Lætitia Waern, född Carlberg och änka efter ovanstående,
1921-1935
Agronomen Eric Stahre, köpte jordbruk och skog 1936
Trävaruhandlande Leonard Waern (1875-1944), löste in huset och
parken 1936
Disponent Wilhelm Waern i Göteborg (1884-1951) och bror till ovanstående,
köpte huset 1946
Agronom Peder Waern, brors sonson till ovanstående, genom arv 1951
Arkivbeskrivning
Valaholms gårdsarkiv omfattar huvudsakligen räkenskapshandlingar
såsom kapitalböcker, kassa-, avräknings- och dagsverksböcker
från tiden 1836-1936, ett flertal andra smärre räkenskapsserier
samt ämnesordnade handlingar. Här finns också räkenskapshandlingar,
t.ex. journalböcker och mjölkböcker från andra gårdar,
främst Hederna gård, men också Gårdsjö (också
i Hova socken), Guttersboda i Gällersta socken (Örebro län),
Karlslunds egendom i Längbro socken (Örebro län), Marieholms
kungsgård i Leksbergs socken (Mariestad), Nyängsholms gård
i Hova socken och Ranå bruks AB i Ransäters socken (Värmlands
län). Här finns också en del korrespondens, samt kartor
och ritningar. Brev som belyser Jonas och Stina Waerns familj ingår
dock främst i deras sondotters, fru Stina Frisells (född Waern)
samling med arkivnummer C 4:4. Förteckningen upprättades 1984
av Hans Stuart.
Källor
Svenska gods och gårdar. Erik Åkerhielm. 2:a upplagan, Stockholm
1930.
Beskrivning över Wahlaholms gårdsarkiv och arkivförteckning,
privatarkivnummer C 4:5
(Källor till denna beskrivning är:
Den introducerade svenska adelns ättartavlor. Elgenstierna G. Band
8. 1934.
Släkten Waern. Hakon Waern 1971.
Muntliga uppgifter av förste arkivarie Einar M. Waern och kapten Peder
G. Buchholtz.)
|
