Om projektet och denna hemsida Denna hemsida har tillkommit som uppgift på en delkurs i den utbildning i arkivvetenskap som vi för närvarande studerar. Uppgiften bestod i att belysa ett arkivmaterial utifrån ett ämne och redovisa detta på valfritt sätt för en utvald målgrupp. Vi valde att göra detta i form av en hemsida om gårdsarkiv och hur man forskar på dem. Detta är ett oerhört intressant arkivmaterial, men inte lika tillgängligt och välkänt som t.ex. kyrkoböckerna och därför okänt för många forskare. Vårt mål är därför att presentera denna typ av arkivmaterial med en del exempel och kringinformation på ett enkelt och lättöverskådligt sätt och därigenom öka kunskapen om det och göra det mer tillgängligt. Hemsidan riktar sig i första hand till den målgrupp vi bedömer mest intressant, nämligen släkt- och hembygsforskare, men även till personer som kan vara allmänt eller akademiskt intresserade av enskilda gårdars historia, t. ex. vad gäller gårdsskötsel, djurhållning och lantbruk. En annan utgångspunkt var att vi skulle använda arkivmaterial från Göteborg landsarkiv och vi bestämde oss för att göra presentationen till en introduktion om vad man kan hitta på landsarkivet när det gäller gårdar, hur man forskar på detta material och vad som finns i dessa arkiv. För att få ett bra underlag till presentationen började vi med att undersöka vilka gårdsarkiv som finns tillgängliga utifrån sökmöjligheter på landsarkivets expedition. Här använde vi oss både av de gula häftena i samlingen med enskilda arkiv, olika pärmar, en kortlåda och datasystemet Arkis. Vi insåg snart att landsarkivet i Göteborg har en gedigen samling större gårdar, herrgårdar och säterier och att vi inte skulle ha någon möjlighet att presentera alla lika noga som vi hade tänkt från början. Som en kompromiss gjorde vi dels en lista över de gårdsarkiv vi hittade, dels ett urval av gårdar bland dessa som vi undersökte närmare. Urvalet baserade vi på de gårdar som vi hittade i de gula häftena, eftersom merparten av dem hade förteckningar och en del också arkivbeskrivningar och historik. Det blev på det sättet lättare att få med information om så många gårdar som möjligt. De utgör ungefär en tredjedel av alla gårdar på den slutliga listan. För alla gårdar vi nämner har vi tagit med uppgifter om arkivnummer och geografiskt läge, och de vi har undersökt nämare har vi dessutom gett varsin sida med mer utförlig information. Som komplement har vi också gjort en sida med mer allmän information om gårdsforskning, där vi bl.a. tar upp olika handlingsslag, sökingångar, litteraturtips m.m., samt en karta över de utvalda gårdarnas läge och en länksida med externa länkar av intresse. Dessutom har vi, för att ytterligare visa hur ett gårdsarkiv kan se ut, fotograferat av och skannat ett antal arkivhandlingar som både finns på en egen sida och länkade från de gårdsarkiv de tillhör. Arbetet med att utforska dessa gårdarkiv har varit både spännande och intressant, men också bjudit på en del svårigheter. Till att börja med fanns det flera söksystem för att hitta gårdsarkiven och det var därför svårt att veta att man verkligen hade kontrollerat överallt. Vi letade både i de gula häftena i expeditionen, olika pärmar, en kortkatalog och dessutom datasystemet Arkis och känner oss ändå inte säkra på att vi har hittat alla befintliga gårdsarkiv. Ibland var det dessutom svårt att avgöra vad som var ett gårdsarkiv, till skillnad från t.ex. sockenarkiv och bruksarkiv. För större gårdar var det i allmänhet inga problem att finna information om t.ex. historik och ägare. Många hade utförliga arkivbeskrivningar, ibland med kopior ur geografiska uppslagsverk, och vi kunde oftast komplettera ytterligare med uppgifter ur andra uppslagsverk av samma typ. Mindre gårdar saknades ofta i uppslagsverken och där det inte fanns någon arkivbeskrivning heller var det svårt att bilda sig en uppfattning om arkiven. I en del av fallen har vi gått in i arkiven och tittat igenom handlingarna för att få mer information, men detta var också tidsödande. Andra svårigheter under vägen var främst att arkiven visade sig vara mycket olika, likså förteckningarna, och det därför var svårt att säga så mycket om dem rent generellt. Totalt sett var det ändå en mycket intressant och givande uppgift att arbeta med och vi hoppas att den hemsida vi har skapat skulle kunna vara till god nytta för många olika slags forskare, liksom bidra till att öka intresset för forskning på sådant här material för dem som inte varit så bekanta med det tidigare. Marika Lagervall och Ulrika Gabrielsson Göteborg 040323

 
Hemsidan skapad 8-23 mars 2004 av Marika Lagervall och Ulrika Gabrielsson,
som uppgift på en utbildning i Arkivvetenskap.

Sidan senast uppdaterad 040323