Vad är ett gårdsarkiv?
- Under rubriken gårdsarkiv ryms arkiv från gårdar av olika typer, men mestadels är det fråga om storgårdar, herrgårdar och säterier. Det finns även mindre gårdar, men dessa är avsevärt färre och oftast betydligt svårare att finna information om, både inom och utom själva arkivet. Det är viktigt att observera att detta inte speglar vad som kunde ha funnits om alla gårdar varit representerade och att gårdsarkiven på landsarkivet har en viss slagsida åt storgårdar. Detta beror till stor del på att arkiven på större gårdar varit större, berört fler människor och kanske upplevts viktigare av ägarna än arkiv på små gårdar, men också på att arkiven från större gårdar har lämnats till landsarkiven i större utsträckning. Söker man efter en gård inom landsarkivets område som inte finns på landsarkivet är det en god idé att undersöka om det fortfarande finns kvar på gården eller har hamnat i ett hembygsföreningsarkiv, ett sockenarkiv eller kanske ett släktarkiv i stället.
- Bland de större gårdarna fanns olika typer som benämndes på olika sätt. Herrgården var en större lantegendom som ägdes av en herreman och var byggd på ett sätt som anstod en sådan. Säteriet var från början bebott av en frälseman, som i kraft av adelns privilegier var befriad från skatt, och var ofta en huvudgård i ett godskomplex av spridda frälsegårdar. Även säteriet skulle ha en ståndsmässig byggnad. Efter adelsprivilegiernas upphävande har benämningen säteri använts om äldre, stora och välbyggda lantgårdar i allmänhet. På stora lantgårdar av hög arketonisk eller konstnärlig kvalitet kan numera även benämningen slott användas.
(Faktauppgifter ur Nationalencyklopedien)
- Ett gårdsarkiv innehåller i första hand gårdens ekonomiska handlingar och andra handlingar om skötsel av mark, byggnader och djur, men det kan också innehålla juridiska dokument, som lagfarter, och mer privata handlingar som brev och foton, se nedan för mer utförlig beskrivning. Innehållet i varje gårdsarkiv varierar väldigt mycket och man måste därför titta i arkivförteckning eller annan beskrivning över arkivet för att få veta mer. För de gårdsarkiv som vi har undersökt närmare har vi lagt ut en kort beskrivning av innehållet under respektive gård (se vidare under länken Gårdar ovan).
Vem intresserar sig för gårdar?
- I första hand släkt- och hembygdsforskare. Det kan även vara intressant för den som bott på en gård att ta reda på dess historia och för forskning om t.ex. lantbruk, gårdsskötsel och djurhållning.
Varför är detta intressant?
- Det ger en sammanhållen beskrivning av en jordbruksverksamhet och dess bebyggare och kan dessutom utgöra ett värdefullt komplement till andra typer av källor, t.ex. kyrkoböckerna, kartor och olika typer av handlingar om gårdsskötsel. För en släktforskare kan det ge många värdefulla inblickar i förfädernas liv, antingen de ägde gården, var tjänstefolk eller kanske torpare, genom handlingar som arbets- och lönelistor och brev av olika slag, och för en hembygdsforskare ger det på motsvarande sätt mer information om bygden och dess gårdar och invånare. Även den som är mer allmänt intresserad av vissa typer av handlingar, t.ex. gamla brev eller ekonomihandlingar, har här en värdefull källa som lätt glöms bort.
Olika typer av handlingar
- Merparten av handlingarna i de flesta gårdsarkiv består av räkenskaper och här hittar man handlingar som huvudböcker, avräkningsböcker och kassaböcker. Huvudböckerna är det centrala i bokföringen där all bokföring strålar samman. Här kan man t.ex. följa produktion, interntransaktioner, investeringar i redskap och byggnader, och resultat av olika slag. Avräkningsböckerna består av en rad personkonton där varje arbetare eller affärskontakt har varsin och där noteras dagsverksskyldigheter, utförda dagsverken, uttag av kontanter, mjölk, spannmål och liknande. I kassaböckerna redovisas kontanta inkomster och utgifter mer detaljerat än i huvudböckerna.
- Till räkenskaperna hör också en rad listor och journaler, såsom dagsverkslistor, spannmålsböcker, mejerijournaler och andra. Dessa är mer detaljerade än huvudböckerna och kan också användas för att fylla ut luckor i dessa.
- Gårdsarkiven har ofta också en mängd juridiska dokument, såsom köpe- och salukontrakt, arrendekontrakt och avtal. Det kan också finnas handlingar som domstolsprotokoll när gården varit inblandad i något tvistemål. Kontrakten är mycket användbara för att bestämma ägarlängder och för att undersöka priser och prisutveckling. Här kan man också se om gården har styckats av eller köpt till ny mark.
- Handlingar som anknyter till både ekonomiskt och juridiskt perspektiv är t.ex. bouppteckningar och jordeböcker. I bouppteckningar får man listat den avlidnes egendom och värdet på detta och i jordeböcker finns uppräknat alla skattskyldiga boende på gården. Jordeböckerna finns oftast i kyrkobokföringen för respektive socken, men vissa större gårdar förde egen jordebok och då kan den finnas med i gårdsarkivet. I bouppteckningar får man även en del information av mer personlig art, då arvingarna står uppräknade och därmed även i regel deras släktskapsförhållande med den avlidne.
- Utöver nämnda handlingar kan arkiven också innehålla dokument av mer personlig natur, i första hand mer eller mindre privata brev, men också texter av olika slag, biografier, släktskapshandlingar, kartor och ritningar, fotografier m.m., och dessa kan också vara till stor nytta vid olika slags forskning.
- Exempel på hur olika slags handlingar kan se ut finner du här eller under länken Bilder ovan.
Hur kommer man åt materialet?
- Eftersom gårdsarkiv i de allra flesta fall är privatägda finns det inget krav på att de ska lämnas till arkiv. Många gårdar kan därför ha kvar sina handlingar på gården. För en del, särskilt när det gäller mindre gårdar, är det inte heller säkert att det finns så mycket sparat. Tidigare ägare kan också ha tagit med sig sina egna handlingar när de flyttat och på det sättet kan de dokument som rör gården ha spridits och kanske kommit bort eller hamnat i olika släktarkiv. Bland de större gårdarna har dock många valt att lämna ifrån sig handlingarna till närmaste landsarkiv och därför är det dit man ska vända sig för att få veta vilka arkiv som finns och vilka handlingar de innehåller.
- Landsarkivet i Göteborg har en ganska stor samling gårdsarkiv i samlingen med privata arkiv, omfattande större gårdar, herrgårdar och säterier. Dessa finns utspridda inom hela det geografiska område som landsarkivet täcker, dvs. Västra Götalands län.
Vilka gårdsarkiv finns på Landsarkivet i Göteborg?
- Se lista och förklarande text under länken Gårdar.
Syftet med denna hemsida
- Med den här hemsidan vill vi uppmärksamma ett material som är ganska okänt för de flesta och som kan vara mycket värdefullt för forskare av olika slag, antingen det är amatörforskning som släkt- eller hembygdsforskning, eller akademisk forskning, och göra det lite mer tillgängligt genom att presentera en del av de gårdsarkiv som finns på Landsarkivet.
Litteraturtips
Uppslagsverk
- Svenska gods och gårdar. Erik Åkerhielm. 2:a upplagan, Stockholm 1930.
- Slott och herresäten i Sverige. Malmö 1968.
- Rosenbergs Geografisk-statistiska lexikon över Sverige. 1863
Hembygsforskning
- På jakt efter en hembygd. KG Jan Gustafson och Carl Gustav Holdar. Andra reviderade upplagan. Borås 1986.
Gårds- och jordbrukshistoria
- Gods och gårdar. Jordbruket ur ett sociologiskt perspektiv. Göran Djurfelt. Lund 1994.
- De högadliga godsen i Sverige vid 1500-talets mitt. Geografisk uppbyggnad, räntestruktur, godsdrift och hushållning. Olle Ferm. Stockholm 1990.
- Svenskt agrarsamhälle under 1200 år. Gård och åker. Skörd och boskap. David Hannerberg. Stockholm 1971.
- Det svenska jordbrukets historia. Jordbruket i industrisamhället 1870-1945. Mats Morell. Stockholm 2001.
- Gods, godsägare, landbor 1450-1520. Studier i de senmedeltida frälsegodsens funktion. Ing-Marie Munktell. Göteborg 1982.
- Potatisriket. Stora Bjurum 1857-1917. Jorden, makten, samhället. Lars Nyström. Göteborg 2003.
Hemsidan skapad 8-23 mars 2004 av Marika Lagervall och Ulrika Gabrielsson,
som uppgift på en utbildning i Arkivvetenskap.
Sidan senast uppdaterad 040323