Linje
Gårdar
Linje
Startsidan
Om gårdsforskning
Gårdar
Bilder
Karta
Om projektet
Länkar



BESKRIVNING | BAKGRUND | ÄGARE | ARKIVBESKRIVNING | BILDER | KÄLLOR
Torpa


Beskrivning
Torpa säteri är beläget vid västra stranden av Torpasjön, 22 km sydost om Borås, i Länghems och Dannike socknar, Kinds härad i Västergötland.


Bakgrund
Torpa är ett av de äldsta herresätena i Västergötland, med en ägarlängd som kan följas oavbrutet från 1400-talets mitt. En av de äldsta kända var riksrådet Arvid Knutsson, som under 1400-talets senare del lät uppföra det stenhus som fortfarande finns kvar. Hans son Olof Arvisson antog sitt mödernevapen och blev samfader för den yngre ätten Stenbock i vars ägo Torpa kom att stanna i mer än 200 år. Många medlemmar av denna släkt är kända från rikspolitiska sammanhang, t.ex. Gustav Olsson som var svärfar till Gustaf Vasa, Gustaf Stenbock (1575-1629), riksråd och ståthållare i Västergötland och Gustav Otto Stenbock, generalguvernör över de 1658 erövrade provinserna och senare riksamiral. Den senares änka, född de la Gardie, lät inreda slottskyrkan på Torpa 1699. Den sista medlemmen av ätten Stenbock som innehade godset var Beata Elisabeth Stenbock, gift med landshövdningen och överamiralen Carl Georg Siöblad (1683-1754), och genom dottern Charlotta Eleonora Siöblad (1716-1787), som var gift med amiralen greve Erik Arvid Sparre (1707-1775), övergick godet till släkten Sparre och tillhörde denna ända till 1927. Efter kammarherre Erik Teodor Sparres död 1908 delades godset, varvid huvudgården tillföll dottern Charlotta Sparre (1864-1927). Vid hennes död övertogs Torpa av systerdottern Ebba Storckenfeldt, gift med kammarherre Fritz Zethelius, och innehas sedan 1957 av deras son, agronom Fredrik Zethelius.

Godset har i dag två huvudbyggnader, varav den ena som nämnt uppfördes redan på 1400-talet. Den fick sin inredning, som delvis ännu är bevarad, i början av 1600-talet och var ursprungligen avsedd till ett fäste mot danskarna. Den andra byggnaden uppfördes på 1600-talets senare del och ingår i det senare hus som uppförds 1805. Denna är i trä i två våningar och med två flyglar. Den rymmer en del äldre fast inredning och en samling porträtt och andra målningar av bl.a. Ehrenstral, Marten de Vos, van Hulle Everdingen m.fl.


Ägare
Riksrådet Arvid Knutsson Store, slutet av 1400-talet
Riksrådet Olof Arvidsson, son till ovanstående och stamfader för yngre ätten Stenbock
Riksråd och friherre till Öresten Gustaf Olsson Stenbock (1575-1629)
Erik Stenbock
Gustaf Stenbock, skrev sig till Torpa 1615
Fältherren Gustaf Otto Stenbock (1614-1685), ägde godset 1650
Dennes änka, född de la Gardie, ägde godset 1685
Greve Erik Stenbock, ägde godset 1715
Beata Elisabet Stenbock, gift med landshövdningen och överamiralen Carl Georg Siöblad (1683-1754)
Charlotta Eleonora Siöblad (1716-1787), dottter till ovanstående och gift med amiralen greve Erik Arvid Sparre (1707-1775)
Claes Eric Sparre (1746-1829), son till ovanstående
Major Claes Gustaf Sparre (1779-1842)
Erik Teodor Sparre (1825-1908)
Charlotta Sparre (1864-1927)
Ebba Stockenfeldt, systerdotter till ovanstående, gift med kammarherre Fritz Zethelius
Agronom Fredrik Zethelius, son till ovanstående, från 1957


Arkivbeskrivning:
Största delen av Torpaarkivet (för tiden fram till ca 1937) överlämnades som deposition till landsarkivet år 1956 och en ytterligare leverans skedde 1971. Handlingar som blivit kvar på Torpa redovisas i en särskild bilaga. Förutom gårdshandlingar för Torpa och underlydande gårdar (från 1700-talets mitt) och handlingar från olika innehavare av godset ingår också i depositionen delar av ett par andra arkiv med viss anknytning till Torpa. Detta rör Limmareds glasbruk och säteri som inköptes 1787 av Claes Erik Sparre. 1852 såldes glasbruket till brukspratron Fredrik Bruswitz och säteriet till riksdagsmannen Salomon Larsson och huvuddelen av arkivet återlämnades till gladbruket år 1930. Det som finns här rör främst räkenskaper från 1778-1843 samt handlingar rörande ätten Ruthensparre. I torpaarkivet finns också handlingar från den Storckenfeldtska släktens arkiv och gårdar som varit i släktens ägo, särskilt Redberg i Marks socken. Andra handlingar om släkten Stockenfeldt finns i privatarkiv A 73 i landsarkivet.

Torpa gårdsarkiv deponerades i sista omgången av Fredrik Zethelius som har angett följande direktiv för hur arkivet får användas. "Arkivet skall vara tillgängligt för allvarligt syftande forskning. Dock skall lån ur arkivet i varje enskilt fall prövas av landsarkivarien eller dennes ställföreträdare, varvid skall iakttagas, att handlingar av personlig karaktär efter 1900 ej får utlånas. Därest tryck, som bygger på uppgifter ur Torpaarkivet, kommer att utgivas, skall ett exemplar översändas till mig."

Arkivet har en arkivförteckning och innehåller sammanfattningsvis handlingar rörande gårdsskötsel, såsom ladugårdsjournaler, dagsverksjournaler och gårdsräkenskaper, handlingar som dagböcker, jordeböcker, besöksböcker för Torpa stenhus och kartor och ritningar, samt även korrespondens, handlingar rörande underlydande gårdar och handlingar rörande särskilda släkter.


Bilder
Bild på gården finns på gårdens hemsida.


Källor
Svenska gods och gårdar. Erik Åkerhielm. 2:a upplagan, Stockholm 1930.
Slott och herresäten i Sverige. Andra bandet Västergötland. Malmö 1968.
Arkivbeskrivning och arkivförteckning, arkivnummer C 22.


Linje  
Hemsidan skapad 8-23 mars 2004 av Marika Lagervall och Ulrika Gabrielsson,
som uppgift på en utbildning i Arkivvetenskap.

Sidan senast uppdaterad 040323