Beskrivning
Blomberg är ett säteri på Kinnekulle, 2 km öster
om Blombergs station och 12 km nordost om Lidköping. Det ligger i
Husaby socken, Kinnefjärdings härad i Västergötland
och hade tidigare mejeri, kalkbruk, kvarn och såg.
Bakgrund
Egendomen är känd sedan 1304 då den gavs av biskopen
i Skara Benedictus Johannis till domprostarna på samma ort. Herrgårdsbyggnaden
är byggd 1899 av greve Gilbert Hamilton efter ritning av rektor T.
Thorén. De två flyglarna av trä är dock äldre,
troligen från 1750-talet. Huvudbyggnaden omges av en stor trädgård
och park.
Godset har från och med 1500-talet ägts av ätterna
Roos af Hjelmsäter, Gyllenspetz, Karlström och Scheffer. Det
inköptes år 1780 av memoarförfattaren och hovmannen greve
Adolf Ludvig Hamilton och 1782 bosatte sig denne på egendomen med
sin maka Eva Kristina de Besche, som kom från en förmögen
sörmländsk bruksägarsläkt. Adolf Ludvig Hamilton lät
bygga ut gården med ny manbyggnad och nya flyglar. Vid hans död
1802 tillföll Blombergs säteri sonen, greve Hugo David Hamilton,
död 1863. Han var under större delen av sitt liv emellertid bosatt
på egendomen Hönsäter, belägen vid Kinnekulles nordsida.
År 1844 övertog hans son, Adolf Ludvig Hamilton, Blomberg och
bosatte sig där i samband med sitt giftermål med Agnes Geijer,
enda dotter till skalden Erik Gustaf Geijer. Vid sitt tillträde som
landshövding i Uppsala överlät Adolf Hamilton år 1863
godset till sin bror, greve Bengt Hugo Archibald Hamilton. Denne man blev
känd och framstående både inom jordbruk och hästavel
då han under 1870-talet anlade ett stuteri i samband med införandet
av ardennerhästen till de nya och tyngre jordbruksredskapen. Blombergs
mejeri kombinerade han med en statsunderstödd elevutbildning och tillsammans
med mejeriverksamheten drevs också ett bränneri, med en omfattande
verksamhet fram till 1914. Hugo Hamilton avled barnlös 1892, varefter
Blomberg övergick till brodern, greve Gilbert Hamilton på Hjelmsäter,
som 1905 lät sin son ryttmästaren, greve Gilbert Hamilton överta
godset Vid hans död 1945 blev dennes son i sin tur, ryttmästaren
greve Hugo Hamilton, ägare och innehade Blomberg till 1978, då
yngste sonen, greve Henrik Hamilton, född 1941 blev den siste ägaren
inom ätten Hamilton. Han sålde Blomberg våren 1987 och egendomen
har sedan bytt ägare ett flertal gånger.
Ägare
Biskopen i Skara, Benedictus Johannis, fram till 1304
Domprostarna i Skara, från 1304
Ätten Roos af Hjelmsäter, fram till mitten av 1600-talet
Ryttmästare G. Palmström, från mitten av 1600-talet
Ätten Carlström, fram till 1775
Riksrådet greve C.F. Scheffer, från 1775
Kammargreve Adolf Ludvig Hamilton (-1802), från 1780
Greve Hugo David Hamilton (-1863), son till ovanstående, från
1802
Adolf Ludvig Hamilton, son till ovanstående, från 1844
Greve Bengt Hugo Archibald Hamilton, bror till ovanstående, från
1863
Greve Gilbert Hamilton, bror till ovanstående, 1892-1905
Ryttmästaren Gilbert Hamilton, son till ovanstående, från
1905
Ryttmästaren Greve Hugo Hamilton, son till ovanstående, 1945-1978
Greve Henrik Hamilton (1941-), 1978-1987
Arkivbeskrivning
I samband med att släkten Hamilton lämnade Blomberg efter
drygt tvåhundra år blev det överenskommet om deposition
av hela gårdsarkivet, vilket skedde hösten 1987, till landsarkivet
i Göteborg med arkivnummer C 170. Hösten 1989 blev det ordnat
och förtecknat av Hans Homann och Per Clemensson (på grundval
av Edströms arkivförteckning?) och tillgängligt för
allmän forskning.
Blombergs gårdsarkiv innehåller diverse handlingar såsom
brevkoncept, dagsverk- och ladugårdsjournaler, varu- och kreatursjournaler,
avelsliggare och kontrollböcker för mjölkkor. Här finns
också mejeri- och brännerijournaler, kontrakt och personalhandlingar
samt ett flertal handlingar rörande gårdens räkenskaper.
Arkivhandlingar rörande Blombergs gårdsarkiv för ägartiden
1780-1863 torde ha förstörts, eftersom nästan inga arkivserier
är bevarade förrän efter år 1863, då greve Bengt
Hugo Archibald Hamilton tillträdde som ägare. Alla person- och släkthandlingar
är placerade i Uppsala Universitetsbibliotek.
Bilder
Bild på gården finns på gårdens hemsida.
Källor
Svenska gods och gårdar. Erik Åkerhielm. 2:a upplagan, Stockholm
1930.
Arkivförteckning och arkivbeskrivning, privatarkivnummer C 170.
|
